Stadsmiljöföreningen ordnade stadsmiljödag
Stadsmiljöföreningen bjöd in till en inspirations- och informationsdag lördagen den 16 september. På programmet stod fyra seminarier att välja mellan.
En stor skara intresserade medlemmar samlades på Prästgatan 58 för att först få en kort genomgång gruppvis av ansvarig seminarieledare. Därefter tog man en promenad ut i stan för att titta närmare på de miljöer och byggnader man valt att veta mer om.
Gunnar Bäckman, arkitekt, som ledde gruppen Stadsplanernas betydelse för stadsbilden redovisade de väsentliga stadsplanerna från 1778 (Törnstens) och framåt. Man tittade på vilka avtryck som fortfarande finns kvar i stadsbilden innan man besökte kvarter och gator där den nyare bebyggelsen tagit tillvara kvaliteterna i de äldre stadsplanerna. Även avskräckande exempel studerades.
Gruppen, Exempel på lyckad stadsförnyelse, som leddes av arkitekt Lennart Köpsén, studerade två byggnader som bevarats, kompletterats och byggts om för att även i framtiden vara viktiga miljöer i staden. Lennart Köpsén, som själv varit delaktig i förändringen av dessa byggnader, började med att visa och berätta om Storgatan 23, också kallad Smithska gården. Mest intresse väckte det gamla tegelmagasinet från 1902 som under lång tid fungerat som plåtslageri. För lite mer än 10 år sedan fick fastighetsägaren Erik Odén grönt ljus att genomföra en ombyggnad för mindre kontor och där har man skapat en modern och funktionell miljö med många gamla detaljer varsamt bevarade. På samma tomt ligger ett gammalt härbre som kommer att byggas om för att hedra Ruth Odén, Eriks farmor, som avled i början av 2023.
Därefter gick vandringen till Arken 1, en stor och vacker byggnad på Kyrkgatan 55, som i början av 1900-talet uppfördes av Statens Järnvägars pensionskassa, också kallad Änke- och Pupillkassan. Där fick högre tjänstemän inom SJ bo i ståndsmässiga lägenheter på 300 kvadratmeter. På 1940-talet började en etappvis inflyttning av i huvudsak Jämtlands läns vägförvaltning. Då installerades centralvärme och i och med det slängde man ut kakelugnarna. Vägverket, som Jämtlands läns vägförvaltning numera hette, blev kvar i huset till 1980-talet och efter det blev byggnaden stående tom tills byggföretaget JM/Borätt lät bilda en bostadsrättsförening och förvandlade huset till ett modernt bostadshus. De sex lägenheterna om 300 kvadratmeter blev 25 lägenheter på mellan 5 och 1 r o k.
Tredje gruppen ägnade dagen åt Busstorget, GIII-torg. Busstorget är den fråga som Stadsmiljöföreningen ägnat mest tid och intresse åt och engagemanget bland medlemmarna är fortsatt stort. Innan gruppen gav sig ut på promenad runt torget fick den en kort genomgång av turerna kring Diös planer på exploatering och det slutliga avslaget från Mark- och miljödomstolen som satte punkt för projektet. Ansvariga för gruppen, Anne Dahlgren, arkitekt, och Anita Roos redovisade även föreningens syn på torgets framtid. Där framhöll man vikten av att torget även framgent är en knutpunkt för resande från såväl landsorten som Östersund, att det finns en väl fungerande väntsal i anslutning till torget samt att man från politiken håller sitt löfte från september 2022 om en medborgardialog i frågan.
Efter vandringen runt torget fick gruppen tillfälle att diskutera torgets framtid och vad deltagarna önskar att föreningen ska jobba vidare med.
Under ledning av arkitekt Harry Westermark fick grupp fyra veta mer om hur Planerna för Storsjöstrand sett ut och var exploateringen befinner sig nu. I samband med promenaden kunde gruppen diskutera vilka krav man bör kunna ställa på den fortsatta utbyggnaden efter stranden samt miljön kring de nya gång- och cykelbanor som byggs/planeras.
Alla grupperna avslutade dagen med kaffe, dopp och en avslutande diskussion. Det var nöjda deltagare som gick efter en intressant och upplysande dag.
Anita Roos